Sylarna

Sylarna brukar kallas Jämtlands enda alpina fjällmassiv. Massivet består av tre huvudtoppar sammanlänkade av en lång buktande kam med Storsylen i mitten. Från denna kam förgrenar sig ett par sidokammar med lägre toppar. Storsylen bestegs första gången år 1885. Antalet bestigningar ökade sedan i accelererande takt fram till ungefär år 1920. Då var antalet bestigningar per år uppe i ca 300. Den som är intresserad av att göra nya turer kan t.ex. ta Tempeldalen som utgångspunkt. Här finns Slottets 400 m höga sydvägg på den ena sidan och Storsolas och Templets nordflank på den andra. Slottsväggen är tveklöst den största alpina utmaningen i hela Sylmassivet, Storsylens vägg inte undantagen. Klippan ger intryck av att vara hyfsat fast, men kompakt och med få naturliga linjer. En sådan är dock den pelare, som bildar vänstra kanten på den enorma klyfta, som skär genom väggens västra del. På Storsolas nordsida är terrängen mer uppbruten av långa rasbranter med en del väggar upptill. Det är då framförallt Templet som kan tänkas erbjuda någon klättring, men ett par 150-200metersväggar finns också i Storsolas västra del, dvs rakt upp ifrån de innersta delarna av Tempeldalen. På denna sida ser dock klippan ut att vara av sämre kvalitet än på Slottet. Även Lillsylen har en vägg av uppskattningsvis 200 meters höjd, men den ser lös och otrevlig ut och har trots bekväm anmarsch inte lockat till många försök.