Laddar...
Förstabestigning
EJ direkt: E. Rossipal med klätterkurs, 13/8 41; Direkt: - i ström, E. Wennler, 21/8 42
Närmaste fasta anläggningar: Tarfalakåtan, Kebnekaise fjällstation. Den direkta leden följer så gott som hela tiden själva kammen från o m övre delen av dess nedre branta gavelstup mot Storglaciären upp till U-väggens kant nord om toppen. — Den inte direkta varianten är en mindre logisk led (som klättrades under ogynnsammaste väderleksförhållanden). Den viker av från kammen i dess halva höjd åt vänster och når loppbarrlären syd om toppen. Insteget från nord över vanligen öppna sprickor på övre delen av kammens branta gavelstup mot Storglaciären. Röse. Lätt klättring på den breda, bulliga och blockfyllda kammen. Man passerar kanten av ett snöfält som kommer upp från vänster, därefter åter klättring till en första hammare (lätt). Hammaren i dess höger sida (medelsvårt). Rakt upp utefter kammen till andra hammaren (lätt). Variant a (direkt): Rakt upp utefter hammarens vertikalspricka i fast och god klippa. Exponerat (svårt). Den breda kammen innehåller därefter en serie goda klätterpassager i utmärkt klippa upp till ett isfält under den avslutande branta klippväggen nedanför själva toppen. Man håller sig där till själva eggen och senare höger om denna i Nordtoppens Nordvägg, starkt exponerat (medelsvårt). Utsteget ett tiotal m nord om toppen. . Variant b (inte direkt): Från foten av andra hammaren till vänster snett upp i Nordtoppens Östvägg över omväxlande is och klippa med huvudriktning upp till den stora kaminen i toppbarriären vänster om nordost-kammen. Klämblocket i kaminen kringgås till höger (bultsäkring). Upp till toppdrivans kam cirka 20 m syd om toppen.
Led i Kebnekaise Nordtopp i Norrbotten.
Logga in för att spara leder och föreslå ändringar