Laddar...
Förstabestigning
Brit Gullers, Barbro Lindgren, Y. Maulton, T. Rydberg, H. Tjerneld, 22/8 40
**Stora Höktoppen** Närmaste fasta anläggning: Mårmankåtan. Den östligaste delen av kammen är en bred, stenig ås, lättgången blockmark, med en rundkullig förtopp. Väst om denna vid foten av Lilla Hök drar kammen ihop sig till en smal passage på några meter och avbryts av ett hak. Ravin åt söder, svaberg åt nord. Den fortsatta kammen upp till Lilla Hök tämligen lätt framkomlig, blockrika kanter, ingen egentlig klättring erforderlig. Förbindelsekammen mellan de båda Höktopparna, cirka 50 m, liknar närmast ett djupt hak med en mycket brant Västsida och mindre brant men vass Östkant. Mot söder så gott som lodrät vägg, mot nord alldeles glatt svaberg, cirka 30° lutning. Från toppen av Lilla Hök nedför den vassa eggen. Sträva lavar på Nordsidan ger någon friktion för fotstöd, goda grepp för händerna på eggen, starkt exponerat, cirka 70 m (medelsvårt). Över den smala kammen i lätt stigning till Stortoppens branta tämligen breda kamstup. Några meter vänster om kamlinjen ger sig vägen själv, större delen i en ränna. Stora pålitliga grepp, cirka 60 m (tämligen lätt) till en punkt omkring 20 m väst om toppen. — Variant: Från hyllan, refflad som en tvättbräda och som ungefär halvvägs upp sträcker sig in under ett kraftigt överhäng rätt under topplatån, till vänster kanten och ytterligare några meter uppåt. Rakt fram stänger stora block. Omedelbart intill kanten på överhänget ovanför »tvättbrädshyllan» till höger genom en liggande kamin, cirka 1 m lång, 50—60 cm bred, 20—30 cm hög, upp till topplatån just vid foten av själva toppblocket med röset. — Ett försök gjordes vintertid, 1939.
Led i Selmatjåkko & Vistasvagge i Norrbotten.
Logga in för att spara leder och föreslå ändringar