Silhuettleden

Beskrivning

Närmaste fasta anläggning: Kebnekaise fjällstation. Leden följer i huvudsak den omärkligt rundade övergången mellan fjällets 5 och sö fasad, alltså .uppför en vägg, som från fjällstationen framträder som en kamsllhuett. På cirka 250 m höjd från insteget i »profilen» på övre kanten av stenursbältet nedanför väggen syns ett stort skivblock, väl karakteriserat genom en stor ljusgul fläck vid basen. omkring 150 m högre ett större överhäng, alltjämt i profillinjen. (Längre vV-ut flera väldiga överhäng, som ligger vid sidan om leden:) Ovanför framträder ett mörkt, utåtbuktande bälte bevuxet med svart lav, här kallat ssvarta zonen», Passagen genom denna utgör nyckelstället, där alla nedanför befintliga varianter hittills (1952) måst mötas. Detta ställe är mitt ovanför överhänget, vilket originalleden kringgår till vänster, en variant (1949) till höger. Sedan rakt upp till överdelen av den stora terrass, som drar sig snett uppåt genom fDällets 5 fasad, och utmed terrasskammen, tills den övergår å det sista branta väggpartiet nedanför kittelkammen. Den senare men mera logiska varianten b följer här kittelnäsans profil och fullföljer »silhuetten», medan huvudleden avviker något B-ut och leder upp till kittelkammen cirka 20 m höger om kittelnäsan. Från insteget, R 1, vid stenurens övre kant — ett kort stycke väst om profilkanten — rakt upp (cirka 50 m, lätt). R2. I riktning mot skivblocket på mindre lister och över en bredare hylla (cirka 50 m, lätt). R 3. Samma riktning, tämligen branta skrevor, knappa tag, något exponerat till en markerad hylla (60 m, medelsvårt) och vidare, tämligen exponerat. till en god förankringsplats 5 m nedanför skivblockets nedre kant (cirka 20 m, medelsvårt i överkant). Upp till skivblockets över del, R4, goda handtag, nästan inga fotfästen, starkt exponerat (25 m, medelsvårt). Det följande mindre brant, knappa men pålitliga fästen. Vid ett mindre överhäng till vänster upp till en cirka 25 m lång klipphylla (cirka 40 m, knappt medelsvårt). Rakt upp i Profilen (fjällstationen framträder just där, om man följer / hyllan östut): Först något exponerat (20 m 'medelsvårt), sedan över en mindre brant sluttning (20 m, mycket lätt). R 5, exakt i profilen. God klättring upp till profilens stora överhäng. Åter brantare (cirka 40 m, lätt). Travers åt vänster nedanför överhänget, förbi och innanför två mindre klipptorn runt klippkanten. Bortom denna en travers, cirka 3 m, via en iögonenfallande cirka decimeterbred fast list, Starkt exponerat, säkra fotfästen men endast stöd för händerna. Fram till en skreva och i denna uppåt något åt vänster, exponerat, till en liten men väl utbildad avsats '(cirka 30 m, medelsvårt). God förankring, god rastplats. R6 (möjligtvis nedTasat). 6 m höger därom en säkringsbult inslagen i väggen. (Undersök hållfastheten före användandet!) Över svaberg (= hällar) snett upp åt höger till en horisontell list omedelbart under svarta zonen. Mycket små, mycket glesa fingertoppstag. Ytterst exponerat (cirka 15 m, svårt). Vid svarta zonens nedre kant åter en säkringsbult inslagen, pekande nedåt, med inknuten vit trasa (1951). Tämligen utsatt horisontell travers åt höger utmed listen nedanför svarta zonen fram till en grund, nedtill nästan vertikal ränna genom det lavbeklädda bältet (10—12 m, lätt). Här krävs bultsäkring. (Tidigare bultar utslagna.) I rännan (= nyckelstället) rakt upp, exponerat, över en något utträngende buling, sedan snett upp åt vänster på små grusfyllda lister till en stor, utåtsluttande, stenbeströdd hylla (20 m, drygt medelsvårt). Dåliga förankringsmöjligheter. Från hyllans östra del snett upp till vänster i en skreva med vinkelställda sidor, — observera! att flera liknande skrevor, väst och öst om den rätta, spärras upptill av överhäng — goda grepp (20 m, medelsvårt) upp till Stora Terrassen. Utmed dess östra begränsningskam snett upp åt höger (cirka 150 m, mycket lätt). På denna kam, exakt i profilen, R 7 (stort), Vid terrasskammens slut, ett gott stycke nedanför kittelnäsan, delar sig leden. Huvudleden: Rätt upp i stora sprickor mellan isärsprängda klippartier. Något exponerat (10 m, lätt). En kort travers åt vänster och åter rätt upp. Knappa grepp, starkt exponerat (10 m, medelsvårt). Snett upp åt höger i terrasskammens riktning (tämligen lätt), slutligen över blockras i samma riktning till kittelkammen, cirka 20 m öst om kittelnäsan (mycket lätt). Litt: KI, 2: 110, 149, 158, 163, 196; TF, 1939: 88; 1940: 95 Variant b: Travers cirka 100 m åt vänster i ett cirka 40 m brett band av skiffer. Rakt uppför kittelnäsan i profilen genom detta band (40 m, lätt). Upp till ett utskjutande klippblock, synligt från terrassen och från fjällstationen. Stenarten amfibolit, Fastare grepp. God klättring (cirka 30 m, medelsvårt). R 1. Travers åt höger cirka 6 m till ett något utskjutande skivblock och uppför detta. Mycket exponerat. Ytterst glesa men fasta grepp (30 m, svårt). Travers åt vänster, starkt exponerat, på ytterst smal men fast list till en halv meter bred hylla inte synlig från listens början (8—10 m, svårt). R 2. Utefter en i början bred spricka snett upp åt vänster. Söndervittrad sten, exponerat (tycks vara enda möjligheten, 10 m, mycket svårt). Sedan rakt upp, i huvudsak i profilen. Lös bergart, mycket exponerat (cirka 5 m, mycket svårt). Utsteget cirka I m väst om kittelnäsans topp. Litt: 191, 3:97; TF, 1950: 69 Utmed södra kittelkammen till toppen (se led 11). 6—7 timmar